Styret vs oppositionen — fem minuter

I budgetomröstningarna är det styret plus SD mot S, V och MP — och oppositionen är oenig om alternativet. Men blocken är inte fasta: i enskilda ärenden har SD fällt styret tre gånger. Här är en snabb genomgång inför valet 2026, byggd på partiernas egna löften och de beslut som faktiskt fattats under mandatperioden 2022–2026.

1. Vad har hänt under mandatperioden 2022–2026?

Höör styrs idag av den så kallade Alliansen (Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna). De styr i minoritet med 17 av 41 mandat.

• Skattesänkning, i två steg: Kommunalskatten sänktes med 30 öre inför 2026 (till 21,45 kr) och med ytterligare 50 öre i Budget 2027, antagen 2026-06-10 (till 20,95 kr) — totalt 80 öre lägre än de 21,75 kr som gällde 2022–2025. Vad det blir i kronor för dig står i Vad kostar 80 öre mig? på budgetöversikten.
• Gratis kollektivtrafik för 70+ (beslutat, gäller från 2027): En motion från S, V och MP — deras tredje försök — föll 2025-08-27 på ordförandens utslagsröst, sedan voteringen slutat 19–19. Sex av nio SD-ledamöter röstade för motionen, tre emot. Mindre än ett år senare gjorde styret en helomvändning och fick igenom reformen som del av Budget 2027, antagen av kommunfullmäktige 2026-06-10 — den träder alltså i kraft först 2027.
• Organisation och demokrati: Antalet sammanträden i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och arbetsutskottet minskades från nio till åtta per år. Ingen nämnd lades ned. Förvaltningens främsta skäl var arbetsmiljön: med nio möten hamnar flera sammanträden samma vecka. Besparingen räknades till drygt 140 000 kronor om året, av en nämndbudget på nästan 1,3 miljarder. Oppositionen tvingade först fram en återremiss, men styrets förslag vann till slut med 26–13 — där SD sprack, 7 för och 2 emot. Kommunen saknar också möjlighet till "medborgarförslag" — något styret försvarat med att man litar på andra kanaler för medborgardialog.
• Skolinvesteringar: Ringsjöskolan byggs ut för 130 miljoner kronor — ungefär en tiondel av kommunens årsbudget — och en ny handbollsakademi startar 2026.
• Rivningen av Kvarnen/Magasinet: Höörs äldsta industribyggnad har varit en flerårig bevarandestrid utan att någon egentlig lösning funnits i sikte. Det som till slut fällde avgörandet var att en entreprenör dök upp med konkreta planer på ett nytt synthmuseum ("Elektrish") på platsen — entreprenören försökte först foga in ett bevarande av den gamla byggnaden i planen, men konstaterade att det inte gick. Kommunfullmäktige beslutade därför 2025-12-17 att riva byggnaden och bereda plats för nybygget, med rösterna 29–6 och 4 som avstod. Frågan följde inga blockgränser: S delade sig i tre delar och även en M-ledamot avstod. En känslomässig lokal kulturkonflikt som gått mandatperioden igenom.

Kort sagt: Ett styre som fokuserar på sänkt skatt och effektivisering av den politiska organisationen, men också satsningar på äldre och skolinfrastruktur.

2. Vad får du om du röstar på styret (M, L, C, KD)?

Förmodligen en fortsättning på inslagen väg. Här är vad partierna i styret lovar:

• Trygghet i fokus: Moderaterna vill kamerabevaka Tjörnarps station, som nästa steg efter kamerorna vid Höörs stationsområde. Liberalerna vill se återinförd nattvandring.
• Skolans utmaningar: Moderaterna vill höja skolans grundbelopp med 6 miljoner kronor och anställa fler specialpedagoger och kuratorer. Liberalerna lovar tillräcklig bemanning (lärare, speciallärare, kuratorer m.fl.) och vill pilotera AI för att minska lärares administration. Centerpartiet lovar (nationellt) behöriga lärare i varje klassrum.
• Näringslivet: Liberalerna vill ha ännu snabbare handläggning och enklare tillstånd för företag vid nyetablering.
• Vård, mat och hälsa: Moderaterna vill öppna en familjecentral 2027 och utreda hur alla äldre med hemtjänst kan få god och näringsrik mat — det senare lovar även Liberalerna, som också vill behålla byskolorna. Centerpartiet vill (nationellt) stärka primärvården. Kristdemokraterna prioriterar nationellt vård, trygghet och familjepolitik — inget Höör-specifikt program hittat.
• Idrott och fritid: Moderaterna ger ett uttalat vallöfte om en ny ishall med byggstart 2030, samlokaliserad med badet till ett samlat idrottscentrum.
• Landsbygdens trafik: Moderaterna vill införa flexbuss i hela kommunen — anropsstyrd trafik utan tidtabell, där bussen kommer till en hållplats nära dig. Fler löften finns på Moderaternas partisida.

Bakgrund att känna till: Alliansen framstår som enad, men partierna har utvecklats mycket olika sedan 2018. Moderaterna växte kraftigt (från 19,3 % till 26,64 % av rösterna 2018→2022) och gick om SD som kommunens största parti, medan Liberalerna rasade från 12,5 % till 4,14 % och Centerpartiet från 9,9 % till 5,89 %. M dominerar alltså allt mer sitt eget styre. Se historiska val.

3. Vad får du om du röstar på oppositionen (S, SD, V, MP, MED)?

Om du i stället röstar på oppositionspartierna — och om de (förmodligen vänsterblocket) skulle samla en majoritet — får du en annorlunda prioritering. Viktigt: SD och MED tillhör inte samma block som S, V och MP, så oppositionen är splittrad.

4. Röstar oppositionen som ett block?

Nej. Ovan beskrivs löften och vibbar block för block, men röstlängderna visar något annat — och i just budgetomröstningarna är mönstret förvånansvärt konsekvent.

Av de fem budgetarna 2023–2027 avgjordes tre genom votering om själva budgeten:

• Budget 2023 (2022-11-30): 26 ja mot 13 nej, 2 avstod.
• Budget 2025 (2024-06-19): 26 ja mot 13 nej, 2 frånvarande.
• Budget 2027 (2026-06-10): 26 ja mot 13 nej, 2 frånvarande.

De två övriga togs utan votering om budgeten. Budget 2024 (2023-06-14) klubbades med acklamation; den votering som hölls den kvällen gällde en procedurfråga — Vänsterpartiets yrkande om återremiss, som föll med 26 ja mot 11 nej och 3 som avstod. Att SD stod bakom budgeten framgår i stället av yrkandena i protokollet, där tre SD-ledamöter uttryckligen yrkade bifall till Alliansens förslag. Budget 2026 (2025-06-11) klubbades också med acklamation, där oppositionen nöjde sig med reservationer. Se budgetöversikten för protokollen.

M 11  L 2  C 2  KD 2  SD 9  S 8  V 3  MP 2  MED 2  — styret 17 + SD 9 = 26 av 41

Styret har bara 17 av 41 mandat i fullmäktige. Ändå landar styrets förslag på exakt 26 ja-röster i samtliga tre budgetvoteringar — 2023, 2025 och 2027 — liksom i procedurvoteringen 2024. 17 + 9 = 26, och i 2023 och 2025 går det ihop just så: hela Sverigedemokraternas grupp (9 mandat) röstade med styret. Detsamma gäller procedurvoteringen 2024. I 2027 års votering var en SD-ledamot (Jack Ljungberg) frånvarande utan ersättare — då fylldes de 26 rösterna i stället ut av Medborgerlig Samling, som röstade med styret för första och enda dokumenterade gången. Nettoeffekten är densamma (26 ja, styret vinner), men vågmästarrollen har alltså i praktiken delats mellan SD och MED snarare än att SD ensamt hållit i den varje gång. S och V har röstat nej och reserverat sig varje gång; MP har röstat nej i budgetvoteringarna men avstod i procedurvoteringen 2024.

Att de rödgröna inte är eniga är inte en tolkning — det står i röstlängderna. Innan fullmäktige kan rösta om budgeten måste man först avgöra vilket oppositionsförslag som ska ställas mot styrets. Den voteringen kallas kontraproposition, och där har S, V och MP röstat mot varandra:

• Budget 2023 (2022-11-30, § 145): Socialdemokraternas förslag vann över Vänsterpartiets med 10 ja mot 3 nej. 28 ledamöter avstod.
• Budget 2025 (2024-06-19, § 75): S, V och MP gick fram med tre separata budgetar. S:s förslag vann över V:s med 8 ja mot 3 nej — alltså S-gruppen mot V-gruppen — medan 28 ledamöter avstod, bland dem Miljöpartiets båda ledamöter Roger Orwén och Andrew Briggs. MP:s eget förslag ställdes aldrig ens mot S:s. Röstlängden är namngiven i protokollet.
• Budget 2027 (2026-06-10, § 58): samma sak igen — S:s förslag utsågs till motförslag före både V:s och MP:s.

Först efter det ställs det vinnande oppositionsförslaget mot styrets, och då röstar S, V och MP nej tillsammans. Den enigheten uppstår alltså i sista ledet, efter att partierna redan röstat ned varandras alternativ.

Protokoll, kommunfullmäktige 2024-06-19 § 75, s. 11–13 — Omröstning 1 med namngiven röstlängd (PDF)

Oppositionen är inte heller enig om vad man vill i stället — och mönstret skiftar från år till år. Partiernas egna fullständiga budgetförslag för 2024–2027 visar det. I budget 2026 ville Socialdemokraterna och Miljöpartiet (i ett gemensamt förslag) behålla oförändrad skatt och satsa mer på skola och socialtjänst, medan Vänsterpartiet i sitt eget förslag i stället ville gå längre än styret och sänka skatten ännu mer — med totalt 50 öre mot styrets 30 öre. Året efter, i budget 2027, vände det: S och MP höll fast vid att avvisa skattesänkningen helt, medan Vänsterpartiet den här gången i stället ville halvera styrets sänkning (25 öre mot styrets 50 öre) — alltså en mindre sänkning än styret, tvärtemot 2026 års mönster. Se respektive års röstningsavsnitt på budgetöversikten för källorna.

5. Vinner styret alltid?

Nej. Tre gånger under mandatperioden har minoritetsstyret förlorat en votering i fullmäktige — och alla tre gångerna satt SD på avgörandet:

• Reglementet 2023: styrets 17 mot alla övriga 24. SD och MED röstade med S, V och MP, och ansvaret för gymnasieskolan lyftes ur förslaget.
• Fullmäktiges mål 2023: SD:s eget yrkande om kommunens resultatmål vann med 22–17, med stöd av S, V och MP. Mandatperiodens ekonomiska mål sattes alltså mot styrets vilja.
• Borgensramen 2025: en enskild M-ledamot yrkade emot sitt eget styre och vann med 21–15 — med S, V, MP och SD bakom sig.

Rollerna är inte heller givna inom oppositionen. När VA-taxan för 2024 avgjordes röstade S med styret medan SD, V, MP och MED röstade emot. Och i frågan om kollektivtrafik för 70+ sprack SD-gruppen: sex av nio röstade med oppositionen. Fler voteringar, med röstlängd parti för parti, finns i ärendelistan.

Sammanfattning: fyra snabba frågor till dig som väljare i Höör

1. Skatt vs välfärd: Föredrar du skattesänkningar och effektivisering (styret) eller vill du lägga de pengarna på till exempel högre löner för kommunanställda och mer resurser till förskolan (rödgröna)?
2. Medborgarinflytande: Är du nöjd med hur kommunen styrs idag — färre sammanträden, inga medborgarförslag — eller vill du se direktinflytande på landsbygden och rätt att lämna medborgarförslag (oppositionen)?
3. Trygghet och trafik: Vad skapar trygghet — fler vuxna i skolan och patrullerande ordningsvakter (SD/MED) eller fritidsgårdar och förebyggande arbete (S/V)? Och hur ska landsbygden leva: fler bussturer för alla (MP/V) eller gratis bussresor för seniorer (SD)?
4. Vem styr egentligen? Räknar du SD som opposition eller som vågmästare? Partiet har fyllt ut styrets 26 röster i budgetvoteringarna 2023 och 2025 (med Medborgerlig Samling i samma roll 2027) — men också fällt styret tre gånger i enskilda ärenden.

Testa vad du själv lutar mest åt i valkompassen på startsidan, eller gå vidare till jämförelsevyn för att gräva i sakfrågorna en och en.

Baserat på partiernas egna lokala löften och de beslut som fattats 2022–2026. Senast uppdaterad: 2026-08-17 (de öronmärkta posterna backfyllda för budgetåren 2023–2026, kontrollräknade mot respektive års budgethandling och protokoll — alla fem åren visas nu som en flerårstabell).